I lördags var vi hemma hos en av mina fd kollegor där jag gjorde exjobbet. Det var min handledare som bjöd in mig dit, och tanken var att vi skulle snacka lite om just exjobbet. Han hade dock gått därifrån fem minuter innan vi kom. En liten miss i planeringen. Jag hade fått fel tid. Eller snarare det hade tidigarelagts utan att jag blivit informerad.
 
Men men, det var trevligt ändå även om det bara blev en kortare visit på en timme eller så. Och vi bestämde i hans frånvaro att han skulle få styra upp en lunch inom rimlig framtid! Inför förra årets Glöggmys blev vi informerade om att det var knytkalas, så vi antog att det samma gällde även i år (det gjorde det). Vårt bidrag blev en hemmasnickrad låda av gamla altanvirket, saffransskorpor med mandel, förra årets glögg med pomerans, rabarber- och chilimarmelad samt äppelchips. Det verkade uppskattas, vilket ju var roligt!
 
Efteråt åkte vi en sväng om farmor och hälsade på. Hon var pigg och på bra humör! Till min förvåning så klagade hon på vädret och tyckte det var synd att snön bara låg i några dagar, så glad som hon blev när den kom. Märkligt hur minnet fungerar. Hon frågade vart vi hade varit innan och om vi ville ha kaffe säkert tre-fyra gånger, men att det varit snö för en vecka sen kom hon ihåg.
 
Hemlagatlådan av altanvirket
 

Kommentera

Publiceras ej